Italian painter, Umbrian school (b. 1450, Citta della Pieve, d. 1523, Perugia). Italian painter and draughtsman. He was active in Perugia, Florence and Rome in the late 15th century and early 16th. Although he is now known mainly as the teacher of Raphael, he made a significant contribution to the development of painting from the style of the Early Renaissance to the High Renaissance. The compositional model he introduced, combining the Florentine figural style with an Umbrian use of structure and space,  Related Paintings of PERUGINO, Pietro :. | St. Michael (Panel of the Polytych of Certosa di Pavia) ag | Portrait of Francesco delle Opere te | The Combat of Love and Chastity | The Pazzi Crucifixion (detail | Christ Handing the Keys to St. Peter (detail) s |
Related Artists:
Jean Honore Fragonard
1732-1806 French Jean Honore Fragonard Locations French painter. He studied with François Boucher in Paris c. 1749. He subsequently won a Prix de Rome, and while in Italy (1756 ?C 61) he traveled extensively and executed many sketches of the countryside, especially the gardens at the Villa d Este at Tivoli, and developed a great admiration for the work of Giovanni Battista Tiepolo. In 1765 his large historical painting Coresus Sacrifices Himself to Save Callirhoë was purchased for Louis XV and won Fragonard election to the French Royal Academy. He soon abandoned this style to concentrate on landscapes in the manner of Jacob van Ruisdael, portraits, and the decorative, erotic outdoor party scenes for which he became famous (e.g., The Swing, c. 1766). The gentle hedonism of such party scenes epitomized the Rococo style. Although the greater part of his active life was passed during the Neoclassical period, he continued to paint in a Rococo idiom until shortly before the French Revolution, when he lost his patrons and livelihood.
Johann Geyer
painted Columbus and the Egg in 1847 1807-1875
mattsleiderstam
Adolf Ludvig Stierneld, född den 1 september 1755 i Stockholm död den 31 juli 1835 på Gripsholm, var en svensk friherre, politiker, hovman och samlare av historiska dokument, vilken av senare historisk forskning avslöjats som en av Sveriges mest förslagna och produktiva dokumentförfalskare. Stierneld var son till Samuel Gustaf Stierneld, vilken var chef för Västmanlands regemente, och vilken lär ha antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar. Sonen inskrevs även endast sex månader gammal som volontär i samma kår. Oaktat denna militärståtliga början hann sonen ej längre än till ryttmästare vid livregementet, vartill han utnämndes 1781. Inom hovet anställdes Stierneld som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1778. Han kom dock snart på mindre vänlig fot med Gustav III och tillhörde vid 1786 och 1789 års riksdagar ledarna för oppositionen inom adelsståndet. När kungen beredde sig att genomföra sina envåldsplaner, hörde Stierneld till de motståndare som arresterades. Till följd av sina förbindelser med ryske ministern hade han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja, och när de övriga arresterade frigavs, sändes Stierneld till Varbergs fästning, där han kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna giftermål med grevinnan Kristina Charlotta Gyldenstolpe, dotter till Gustav III:s gunstling Nils Philip Gyldenstolpe, kom Stierneld snart åter på mera vänlig fot med hovet och blev 1792 överkammarherre. Vid riksdagen 1800 sågs han också, i likhet med andra ur 1789 års opposition (Magnus Fredrik Brahe, Claes Axel Lewenhaupt med flera) i hovpartiets främsta led.